Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

Hur skulle ett verkligt informerat samtycke för antidepressiva läkemedel egentligen se ut? – Mad in Sweden

• DEBATT •

Den 30 juni uppmärksammades den internationella dagen för informerat samtycke för psykofarmaka. Det ger anledning att fråga: Vad skulle ett verkligt informerat samtycke för antidepressiva egentligen innehålla – om det verkligen speglade forskningen om effekt, risker och beroende? I en belysande artikel tecknar danske psykologen och forskaren Anders Sørensen av hur ett sådant samtycke skulle kunna se ut i praktiken.

Den 30 juni var internationella dagen för informerat samtycke för psykofarmaka (Psychiatric Drug Informed Consent Awareness Day). Det ger ett tillfälle att reflektera över vad patienterna får veta (och inte får veta) innan de förskrivs antidepressiva läkemedel och andra psykofarmaka.

Låt oss för ett ögonblick föreställa oss ett scenario där en person sitter på sin läkarmottagning och får ett verkligt informerat samtycke till en förskrivning av antidepressiva medel. Ett samtycke som återspeglar den fulla omfattningen av de aktuella vetenskapliga bevisen.

Det skulle kunna se ut ungefär så här:

Läs hela artikeln >>