Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

ADHD-narrativet – Del 4: Skolinspektionens syn på ADHD: Vetenskap eller politisk agenda? – Mad in Sweden

Mad in Sweden, 2024-09-24

Skolans betydelse för uppkomst av adhd

Ett av de viktigaste nya forskningsresultat som har kommit fram under senare år rörande adhd är att det visats att hos de yngsta barnen i en åldersgrupp uppträder adhd oftare än hos de äldre barnen. Första gången man beskrev detta fenomen var i en studie gjord i USA redan 2014 (Elder, 2010). Det som var extra intressant i denna studie var att det amerikanska skolåret bryts vid olika månader i olika delstater. Man fann att det genomgående var så att den högsta förekomsten av adhd fanns hos de yngsta barnen i varje klass, oavsett när på året det inföll.

Läs hela artikeln >>