Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

Idag lanserar vi GALET – en podd om psykisk hälsa och välbefinnande i en ny tid – Mad in Sweden

Mad in Sweden, 2023-12-15

En lång väntan är över. Idag släpper vi säsong ett och de första sex avsnitten av vår nya podd, GALET – om psykisk hälsa och välbefinnande i en ny tid.

I säsong ett får du ta del av följande;

#1 Åsa Nilsonne: En psykiaters bekännelser

Tillsammans med Åsa Nilsonne reder vi ut begreppen psykolog, psykiater, psykoanalytiker och psykoterapeut. Vi pratar om det livslånga lärandet och vikten av självreflektion och behovet av konstant självrannsakan inom hennes profession.

När Åsa jobbade som psykiatriker slutade hon att skriva ut psykofarmaka, vilket är ovanligt. Vi pratar om varför och om människans inre kemi, om hur individuell den faktiskt är. Åsa berättar om pliktetik och konsekvensetik och att goda avsikter inte längre håller hela vägen. Vi pratar barndomstrauman, experiment på råttor, negativa tankar och att människan måste bli sin egen sobril. Vi pratar också om hennes två senaste böcker, “Processen” och “Mindfulness i hjärnan”.

Åsa Nilsonne tog läkarexamen 1975, blev legitemerad läkare 1978, och doktorerar i medicinsk vetenskap 1987. Hon har erhållit specialistkompetens i allmän psykiatri 1990 och är legitimerad psykoterapeut med kognitiv inriktning sedan 1992. Förutom hennes kliniska arbete inom psykiatrin har Åsa utbildat på Karolinska Institutet i Stockholm.

#2 Alain Topor: Återhämtningens hinder och möjligheter

Tillsammans med Alain Topor minns vi tiden då patienter på mentalsjukhus i Sverige var rättslösa. En psykiaters ord var lag. Vi pratar om antidepressiva och att dessa kan fungera, men inte bättre än placebo. Vi pratar om vad som faktiskt fungerar vid psykiskt lidande, och tro det eller ej, men mikroaffirmationer spelar en mycket stor roll, så väl som en femhundring. Vi pratar om allt som försvårar och underlättar både återhämtingen hos patienter och vårdpersonalens insatser, allt i samma system. Och så klart pratar vi om den osunda relationen som har vuxit sig stark i Sverige mellan läkemedelsbolagen, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Vi pratar också om den starka ideologin som lade grunden för det svenska systemet som nu biter sig själv i rumpan. Att lika behandling blir väldigt orättvist och ineffektivt. Vi pratar om den biomedicinska modellen som nu har total dominans inom vård, skola och omsorg.

Alain Topor är psykolog, professor, forskare, docent och författare. Han har jobbat på Stockholms Universitet och jobbar just nu på Universitetet i Agder, Norge. Alain både forskar och undervisar och har många års erfarenhet av kliniskt arbete inom psykiatrin och socialtjänsten som bland annat familjeterapeut.

#3 Gunnar Bohman: Evidens – vad är det?

Visste du att effekstarka behandlingsmetoder vid psykiskt lidande kan ha låg evidensstyrka? Eller att evidens inte betyder bevisad effekt eller effektstyrka på en preparat eller en metod? Ja, visst är det rörigt? Tillsammans med Gunnar pratar vi evidens och varför så många av oss har helt fel uppfattning om vad det betyder. Vi pratar RCT-studier och monodiagnoser. Att det är skillnad på diagnoser inom den somatiska vården (kroppsvården) och inom den psykiatriska vården. Och att diagnoser aldrig var tänkt att få ett sådant fäste inom psykiatrin. Inom psykiatrin ska diagnoser vara deskriptiva. De ska beskriva beteenden som uppvisas vid en tidspunkt och fungera som en karta för läkaren eller terapeuten där beteendet förändras över tid. Diagnoser inom psykiatrin säger inte vem eller vad du är, eller vad du har. Vi pratar om myten om det homogena och behovet av personcentrerad, integrerad, innovativ och kontextuell vård.

Gunnar Bohman har jobbat som psykolog inom psykiatrin sedan 1976. Han har drivit egen privat praktik som psykoterapeut i 15 år. Gunnar har forskat och disputerat i psykoterapi vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han har också jobbat 15 år som universitetslektor på psykologutbildningen och psykoterpaeututbildningen på Stockholms Universitet.

#4 Dunja Grisell: ECT och när det blir riktigt GALET!

Följ med Dunja Grisell när hon berättar om sina egna upplevelser av psykiatrin och när det går riktigt galet. Hennes berättelse är ett exempel på när vården patologiserar, diagnostiserar och medikaliserar en frisk, fullt mänsklig och funktionell reaktion på en svår och skadlig situation. Hur den ena felbedömningen leder till den andra som leder till psykofarmaka och elchocker – som leder till självmodstankar, inläggning och kognitiv nedsatthet som består än i dag, 16 år efter avslutad behandling. Vi pratar om hur Socialstyrelsen sa nej till den så välbehövliga rättsliga processen. Vi pratar om vikten av att hitta fler med egenupplevd erfarenhet och hur aktivismen kan bli ett sätt att skapa mening av någonting som annars är svårt att begripa. Vi pratar om peer support och hur stor meningsfullhet det finns i att hjälpa andra som har utsatts för eller upplever liknande situationer som en själv.

Dunja Grisell är utbildad doula och certifierad peer support och pluggar just nu till psykoterapeut. Hon sitter i styrelsen för Riksföreningen Kontext, en förening som jobbar med opionsbildning kring synen på psykiskt lidande. Dunja kallar sig själv “survivor”. Hon är en överlevare av svensk psykiatri och psykiatrikritisk aktivist.

#5 Elisabeth Punzi: Mad Studies och kritiska kulturarvsstudier

Det finns någonting som heter Mad people’s history, Mad heritage, Mad studies och kritiska kulturarvsstudier – och Elisabeth har koll på allt detta. Hon hjälper oss att förstå vad allt detta är och varför det är så viktigt. Vi pratar mycket om boken “Mad studies, kulturarv & konst: En antologi”, som både utbildar och berör. Vi pratar om vetenskap och hur den biomedicinska modellen fick ersätta en alltför stor del av den mänskliga upplevelsen som inte går att förstå med dagens vetenskapliga modeller. Vi berör också den existentiella delen av den mänskliga upplevelsen. Den del som är högst individuell, helt subjektiv, fylld av tankar, känslor, förnimmelser och energier och som inte går att observera eller mäta objektivt. Kommer vi att hitta tillbaka till det magiska och mystiska med livet utan att gå tillbaka i tiden, tillbaka till religionens bojor? Vi pratar om olika strategier hos överlevare av psykiatrin, strategier som också blir intressanta fenomen på en kollektiv nivå. Vi pratar också om hur den instrumentella psykiatriska diagnostiken och dess behandlingsmetoder inte berör ensamhet, vilsenhet, osäkerhet, sorg eller längtan efter familj eller platser som vi har lämnat. Och det, och mycket mer, tycker vi är GALET.

Elisabeth Punzi är en klinisk psykolog med en rik och mångsidig erfarenhet inom psykologi, undervisning, forskning och engagemang. Med en bakgrund inom klinisk psykologi och neuropsykologi har hon ägnat sin karriär åt att göra betydande bidrag till mental hälsa och psykosocialt arbete. Hon undervisar bland annat på Göteborgs Universitet. Hon är aktiv inom olika projekt bland annat inom Mad Studies och Kritiska Kulturarvsstudier. Elisabeth har också studerat vikten av olika konstnärliga uttryckformer för återhämtning vid psykiskt lidande.

#6 Jan-Magne Sørensen: Att hantera psykoser utan mediciner

Jan-Magne är överlevare av psykiatrin och ordförande för norska brukarorganisationen Hvite Ørn, en rikstäckande medlemsorganisation för och av personer med erfarenhet av psykiatrisk vård och deras anhöriga. Som en del av sitt arbete har Jan-Magne och Hvite Ørn skapat den framgångsrika återhämtningskursen, Gjensidig selvutvikling. En kurs som bygger på upptäckter och erfarenheter från psykologen och författaren, Klaus Gormsen, och syftar till att hjälpa människor att hjälpa sig själva och varandra att bearbeta inre konflikter, begränsande tankemönster och känslomässiga utmaningar. Hör Jan-Magne berätta om framgångskonceptet.

Vi pratar om när Jan-Magne framkallade en psykos på eget initiativ, lät psykosen ha sin gång, för att sedan hantera och landa den utan mediciner. Vi pratar om diagnossystemets ovilja att förändra sig och hur tecken på friskhet hos en “diagnostiserad” får en förklaringsmodell som bekräftar sjukdomsbilden mer än att faktiskt ifrågasätta diagnosen. Vi pratar också om vikten av en holistisk syn på människan med ett själsligt potential och att medicinfria tillbud måste finnas inom psykiatrin.

Vill du läsa mer om Jan-Magne, Hvite Ørn, Fellesaksjonen for medisinfrie behandlingsforløp, eller återhämtningskursen Gjensidig selvutvikling, besök gärna hemsidan www.hviteorn.no för mer information.

Du finner podden där poddar finns.

Läs mer om podden >>

Mycket nöje!

Sofia Arvegård Wallin & Lasse Mattila