04 jun Brevet till mormor

”Jag blev tvungen att ta bussen 16.05. Jag har klätt mig bra och har med mig mössa, reflex, vantarna, bussbiljett och nyckel. Ett par kalsonger. Tommis nummer är 520 606. Puss. Hälsingar: Lasse. PS. Jag åt 3 bananer.”

Meddelandet jag skrev till min mormor för att stilla hennes oro. Hon var ofta orolig för mig när jag var liten. Jag tror att hennes oro smittade av sig till mig och fick mig att vara lite försiktig i en annars ganska gränslös tillvaro. Jag gjorde vad jag ville och när jag ville. Bortom regler, lagar och förordningar. Så här i efterhand kan jag tänka att det är ett under att jag överlevde alla äventyren. Min skyddsängel måste ha haft fullt upp redan tidigt.

När jag idag reflekterar kring min barndom och min uppväxt så är jag glad och tacksam över det liv jag fått. Även om vägen varit kantad av förluster, sorger och utmaningar så har den också innehållit oräkneliga glädjeämnen och en genuin meningsfullhet. En meningsfullhet som jag tror att den redan tidigt infunna friheten att forma livet och tillvaron som jag vill starkt bidragit till. Tillsammans med alla reflektionerna om vad jag egentligen upplevt, hur detta påverkat mig och hur allt egentligen hänger ihop.

Jag tror det är så för oss alla. Att våra livserfarenheter formar oss men också förbereder oss för den uppgift vi har i livet den stund vi får på vår jord.

Lasse