Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

Inte vetenskapligt hållbart att benämna ADHD som ett neuropsykiatriskt funktionshinder

Det är inte vetenskapligt hållbart att benämna ADHD som ett neuropsykiatriskt funktionshinder och att långtidsbehandla barn och unga (eller vuxna) med ’ADHD-läkemedel’. Detta utifrån att förekomsten av de svårigheter som idag många gånger föranleder diagnosen ofta är förknippade med bland annat;

▪️ Alkohol- och narkotikamissbruk och rökning under graviditeten; exponering för vissa läkemedel under graviditeten (valproinsyra, paracetamol)

▪️ Vissa miljögifter, såsom bly, PCB, ftalater och organiska fosforbaserade insektsgifter.

▪️ Förhållanden i kosten, såsom järnbrist eller D-vitamin-brist, födoämnesintolerans, fleromättade fettsyror, vissa färgämnen (azofärgämnen) samt en generellt sämre kost som lett till brist på mineraler samt vitaminer

▪️ Familjestress, familjepåfrestningar

▪️ Låg socialklass, social utsatthet

▪️ Låg utbildning hos mödrar

▪️ Störd sömn, störningar i uppmärksamhet pga. sociala medier

▪️ Kraftig mödrastress under graviditeten

▪️ Psykiska problem, missbruk/beroende hos föräldrar

▪️ Sexuella övergrepp

▪️ Fysisk och emotionell misshandel

▪️ Fysisk försummelse och känsla av att bli övergiven

▪️ Multipla familjehemsplaceringar eller institutionsplacering tidigt i livet

▪️ Omognad (genom att råka vara född sent på året)

För att nämna några vetenskapligt förankrade kopplingar mellan ’ADHD’ och biologisk och psykosocial belastning.

Vi kan inte medikalisera livets påfrestningar. I alla fall inte om vi verkligen vill hjälpa våra mest utsatta barn, unga och vuxna.

Lasse