Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

Skandalerna i Klara-fallet fortsätter

Det har nu gått över en vecka sedan det digitala bedömningssamtalet som skulle utgöra grunden för chefsöverläkarens beslut om upphörande av den psykiatriska tvångsvården som Klara utan laglig grund varit föremål för. Vi kan konstatera att chefsöverläkaren, trots löftet den 11 april, fortfarande inte avslutat den psykiatriska tvångsvården. Som skäl till detta anger chefsöverläkaren Socialstyrelsens otillgänglighet i frågan om huruvida han har juridisk möjlighet att avsluta tvångsvården efter ett digitalt bedömningssamtal.

Jag har personligen, den 6 april, varit i kontakt med Socialstyrelsen som konstaterar att chefsöverläkaren har fullt mandat att bestämma formerna för bedömningssamtalet och att det inte finns några juridiska hinder för chefsöverläkaren att avsluta den psykiatriska tvångsvården.

Jag har idag mailat till chefsöverläkaren med en begäran om upphörande av den psykiatriska tvångsvården. Nu är det upp till chefsöverläkaren att bestämma hur omfattande vårt underlag till tillsynsmyndigheterna Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Justitieombudsmannen (JO) kommer att bli. Och hur länge Klara ska behöva leva under beslut om psykiatrisk tvångsvård utan att det finns någon vare sig saklig eller laglig grund för det.

För den intresserade finns Klara-ärendet sammanfattat i tre tidigare artiklar;

Lasse