Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

The Power Threat Meaning Framework har anlänt till Sverige

I januari 2018 lanserade brittiska psykologförbundet ett alternativ till dagens diagnosmanualer för psykiatrisk diagnostik, The Power Threat Meaning Framework (PTMF). Efter ökande internationell uppmärksamhet har PTMF nu anlänt till Sverige.

Närmare 100 personer hade sökt sig till Marie Cederschiöld Högskola i Stockholm för att lyssna på brittiska psykologen Dr. Lucy Johnstone, en av huvudförfattarna tillsammans med professor Mary Boyle, bakom PTMF. Johnstone är klinisk psykolog och författare och har under många år kritiserat den biomedicinska modellen för förståelsen av psykiskt lidande.

Dr. Lucy Johnstone

Kritik mot psykiatrisk diagnostik

Antalet personer med psykiatrisk diagnos har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. Detta enligt statistik från Socialstyrelsens. Den idag mest använda diagnosmanualen vid psykiatrisk diagnostik är den av amerikanska psykiatrikerföreningen (APA) framtagna Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). En manual som för varje upplaga fram till dagens femte upplaga innehållit fler och fler psykiatriska diagnoser.

Men det har inte bara skett en ökning i antalet diagnoser. Även diagnoskriterierna för de psykiatriska diagnoserna som framkommer i DSM har vidgats kraftigt under åren. Något som tillsammans med medikaliseringen av mänskliga känslor och beteenden bidragit till den diagnostiska inflation som vi ser idag.

Samtidigt som DSM präglar stora delar av inte bara vårdens utan även övriga samhällets syn på psykiskt lidande, har manualen blivit föremål för växande kritik från både yrkesverksamma och människor med egenupplevd erfarenhet av psykiska problem. Till de förstnämnda kan bland annat räknas framstående psykiatriker som Dr. Steve Hyman och Dr. Thomas Insel, båda tidigare chefer för amerikanska National Institute of Mental Health (NIMH) samt Dr. Allen Frances, ordförande i den kommitté inom amerikanska psykiatrikerföreningen (APA) som framarbetade den fjärde upplagan av DSM, DSM-IV. I sin kritik lyfter inte minst Hyman och Insel upp den bristande validitet som präglar hela manualen. Hyman har bland annat beskrivit DSM som en total vetenskaplig mardröm.

Och det är inte bara framstående psykiatriker och psykiatriöverlevare som kritiserar DSM och den biomedicinska och farmakologiskt inriktade modellen för förståelse av mänskligt lidande. Även organisationer som FN och världshälsoorganisationen WHO har uttalat sig om att vi måste lämna dessa perspektiv till förmån för mer personcentrerade och rättighetsbaserade perspektiv. Perspektiv som bygger på en mer kontextuell förståelse av lidandet och där vi ser människan i dess sammanhang.

Alternativ till psykiatrisk diagnostik

När det gäller PTMF, som ju brittiska psykologförbundet lanserat som ett alternativ till dagens diagnosbaserade system, så bygger denna just på den diagnostiska modellens tillkortakommanden och kontraproduktivitet. – Den idag rådande sjukdomsmodellen har misslyckats katastrofalt i att hjälpa oss att förstå och avhjälpa människors problem och lidande, konstaterade Johnstone under sin föreläsning på Marie Cederschiölds högskola. Hon förtydligade också att det inte handlar om att förneka eller förminska människors lidande, utan snarare om hur vi ser på och förstår lidandet.

PTMF ett försök att skapa ett konceptuellt alternativ till den diagnostiska modellen. Det är därmed inte att betraktas som en enskild modell eller en enskild metod. PTMF sammanfattar forskningsläget kring den roll som olika typer av makt spelar i människors liv, vilka hot som maktobalanserna kan utgöra för oss och hur vi har lärt oss att bemöta dessa hot, samt de sätt vi människor har lärt oss att reagera på olika typer av hot.

PTMF belyser och klargör kopplingarna mellan sociala faktorer och psykiskt lidande. Hur till exempel fattigdom, diskriminering och ojämlikhet, samt trauman som övergrepp och våld, kan leda till känslomässig oro och psykiska problem.

– PTMF kan användas som ett sätt att hjälpa människor att skapa mer hoppfulla berättelser eller historier om sina liv och de svårigheter de har mött eller fortfarande möter, i stället för att se sig själva som klandervärda, svaga, bristfälliga eller ”psykiskt sjuka”, förklarade Johnstone.

Enligt Johnstone har de psykiatriska diagnoserna spelat ut sin roll och behöver ersättas av andra förståelseramar och perspektiv och att PTMF är avsett att vara en sådan förståelseram.

Johnstone konstaterade också att genom att belysa maktobalanserna som påverkar våra liv kopplar vi också ihop det personliga med det politiska, samt lidandet med olika typer av ojämlikheter och sociala orättvisor. Genom att betrakta lidandet utifrån såväl sociala, psykologiska som biologiska perspektiv kan vi göra det mer begripligt och också möjligt att både förebygga och avhjälpa, menade Johnstone.

PTMF i Sverige

Sedan lanseringen av PTMF har ramverket fått bred internationell uppmärksamhet och bland annat översatts till flertal olika språk runt om i världen. Den första svenska artikeln om PTMF, av psykiatrikritiska aktivisten och peer supportern Dunja Grisell, publicerades den 25 april 2019 i webbmagasinet Mad in Sweden.  Den 6 januari 2020 publicerade tidningen Psykodynamiskt forum en artikel av socionomen och legitimerade psykoterapeuten Fanny Marell. Tidningen Socionomen publicerade den 21 mars 2021 en artikel av Camilla Lindgren, Mia Lundberg och Alain Topor från institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Jag har själv skrivit om PTMF i tre olika artiklar varav den senaste publicerad i webbmagasinet Mad in Sweden den 21 december 2022. Den 12 mars 2023 publicerade tidningen Socialpolitik en artikel av Åsa Moberg.

I akademiska sammanhang har PTMF uppmärksammats av både Umeå Universitet och Stockholms universitet, samt genom dagens föreläsning även av Marie Cederschiölds Högskola. Den 20 april 2023 arrangerar även Umeå Universitet en digital föreläsning med Johnstone och hennes kollega och medförfattare till PTMF, professor David Harper.

I skrivande stund pågår också översättningen av kortversionen av PTMF till svenska. Arbetet sker i samarbete mellan brittiska psykologförbundet och Umeå Universitet och leds av en redaktion som jag själv har äran att ingå i tillsammans med legitimerade psykologen och psykoterapeuten Kerstin Hopstadius, ovan nämnda Fanny Marell, och överläkaren och universitetslektorn vid Umeå universitet, Eva Henje. För översättningen står 13 översättare med olika livserfarenheter och yrkesbakgrund och planen är att kunna ha ett första manusutkast till brittiska psykologförbundet innan sommaren 2023.

Fanny Marell, Kerstin Hopstadius, Lucy Johnstone och Lasse Mattila.

Med tanke på det ökande antalet personer med psykiatrisk diagnos och de kraftigt ökande samhällsekonomiska kostnaderna kopplade till psykiskt lidande är frågan vad som krävs för att implementera de perspektiv som PTMF lyfter upp även i Sverige. Det är påtagligt att det även här behövs en grundläggande förändring. Jag vill gärna se dagens föreläsning och de andra planerade arrangemangen, liksom den kommande svenska översättningen, som steg i denna riktning.

Lasse Mattila