27 feb FN:s barnrättskommitté: Sverige behöver säkra tillgången till terapeutiska insatser för barn med psykisk ohälsa
Nyligen släppte FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) sina rekommendationer om hur väl Sverige lever upp till barnets rättigheter i barnkonventionen. I likhet med tidigare är barnrättskommittén oroad över barns och ungas psykiska hälsa i Sverige.
I februari släppte FN:s barnrättskommitté sina rekommendationer, så kallade Concluding Observations, om hur väl Sverige lever upp till barnkonventionen och barnets rättigheter. Det som barnrättskommittén bland annat tar upp när det gäller mental hälsa är följande;
-
- Kommittén noterar med oro förekomsten av depression, ångest och självskadebeteende bland barn och de långa väntelistorna för barn som söker psykisk hälsovård.
- Kommittén rekommenderar Sverige att stärka tjänster och program för psykisk hälsa för barn, bland annat genom att se till att det finns tillgång till terapeutiska interventioner samt tillräckligt många kvalificerade yrkesutövare, bland annat barnpsykologer och psykiatriker, för att kunna tillgodose barnens behov av psykisk hälsa.
- Kommittén rekommenderar Sverige att investera i förebyggande åtgärder, ta itu med de bakomliggande orsakerna till självmord och dålig psykisk hälsa bland barn och se till att barnens perspektiv tas med i utvecklingen av de insatser som är tillgängliga för dem.
- Kommittén uppmanar Sverige att se till att förskrivning av läkemedel till barn, bland annat mot ångest, depression, psykosomatiska störningar och uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet, endast sker när det är strikt medicinskt indicerat och efter en individualiserad bedömning av barnets bästa. Kommittén uppmanar Sverige även att se till att läkare, barn och deras föräldrar informeras ordentligt om icke-medicinska alternativ och eventuella biverkningar i samband med sådana läkemedel.
- Kommittén rekommenderar Sverige att ge samhällsbaserad utbildning och stöd till föräldrar till barn med psykiska problem, inklusive regelbundna hembesök.
När man läser om barnrättskommitténs oro och rekommendationer är det uppenbart att mycket behöver ändras i Sverige när det gäller att säkra barnets rättigheter. Liksom i sin tidigare rapport riktar barnrättskommittén skarp kritik mot Sveriges sätt att medikalisera och medicinera barns och ungas olika svårigheter.
Psykosociala insatser före mediciner
Det som barnrättskommittén särskilt påtalar är behovet av terapeutiska insatser samt information och icke-medicinska alternativ när det gäller att bemöta barns och ungas problem i Sverige. Barnrättskommittén påtalar också ett stort behov i Sverige att investera i förebyggande åtgärder och då bland annat i psykisk ohälsa och suicidprevention.
Vilka de icke-medicinska alternativ eller de förebyggande insatser som barnrättskommittén efterlyser kunde vara berörs inte i rapporten. Det är dock uppenbart att barnrättskommittén oroas åter, eller snarare fortsatt, över den överförskrivning av psykofarmaka samt att kommittén ser ett stort behov av andra perspektiv än de i Sverige idag dominerande biomedicinska och farmakologiskt inriktade perspektiven.
Lasse Mattila