Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

Föreläsare, författare och opinionsbildare med fokus på psykisk ohälsa och utanförskap

22 feb Forskningsfika kring personcentrerad vård med Högskolan i Dalarna

Posted at 15:09h in Debatt by

Under åren 2016–2019 följde forskare från Högskolan Dalarna och Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet GPCC det arbete som gjordes vid sex vårdenheter i Region Dalarna för att vården skulle bli mer personcentrerad.

Under våren 2023 kommer forskarna att dela resultat från forskningen vid fyra tillfällen och resonera om hur resultaten kan användas i praktiken.

Idag ett forskningsseminarium med Åsa Dedering, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Dalarna, samt forskarna Lara Wallin, Helena Fridberg och Malin Tistad vid Högskolan i Dalarna.

Reflekterar kring de uttryck som personcentrerad vård kan få inom psykiatrins område och hur de personcentrerade perspektiven kan påverka grundsynen på människors lidande. Ett exempel på detta framträdde under dagens seminarium och illustreras väl av följande citat från en personal inom psykiatrin:

”Att prata med personen och höra hur hon tänker, finns det vanföreställningar kvar? Hur är det med självskadeimpulserna? Hur är det med självmordstankarna? Det kam man liksom inte bara se när man går in och säger god morgon. Utan det kräver lite mer. Och det krävs ju också att patienterna känner förtroende för mig, om man ska få veta någonting.”

Noterar att om man inte förstår människors problem och lidande i ett sammanhang, och inte ser de olika uttrycken för lidandet som funktionella reaktioner på svåra livsomständigheter, så fortsätter man att ställa de snävt symtomorienterade frågorna.  Och därmed missa viktig information om orsakssambanden och den hjälpsökandes faktiska livsberättelse. Att prata om ”patientberättelsen” behöver omfatta mer än enbart symtomen om vi ska kunna utöva personcentrerad vård på riktigt.

Nästa forskningsseminarium i ämnet den 15 mars. Då temat upplevelser av och uppfattningar om personcentrerad vård från politiker till personal.

Lasse

Tags:
Print page