Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

Föreläsare, författare och opinionsbildare med fokus på psykisk ohälsa och utanförskap
Bild på Lasse Mattila och riksdagspartierna.

25 aug Enbart ekonomiska satsningar räcker inte – vi behöver förstå mekanismerna bakom psykiska ohälsan

Posted at 14:02h in Debatt by

Idag lyssnade jag på panelsamtal med riksdagspartierna om psykiatrin. Ett samtal arrangerad av Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH). Ingången i samtalet handlade om tillgänglighet, jämlikhet och rättssäkerhet inom vård och omsorg; om behovet av ökat brukarinflytande inom vården; samt långsiktig finansiering av brukarorganisationerna (inom NSPH, som dock bara en av många organisationer i Sverige som driver ”brukarfrågorna”).

Det jag främst tänker på efter dagens panelsamtal är hur övergripande och oreflekterat vi ofta pratar om behovet av ”bättre vård”, ”stora satsningar på det suicidpreventiva arbetet”, ”mer pengar till psykiatrin”, ”mer resurser till patientorganisationer”, ”ökat patientinflytande” och så vidare.

Att satsa mer pengar i dagens dysfunktionella och på många håll rent av kontraproduktiva system, utan att i dessa system föra in relevant kunskap om psykiska ohälsans bakomliggande mekanismer, hjälper inte våra behövande och förbättrar inte folkhälsan.

När det gäller det idag dominerande paradigmet kring psykisk ohälsa har detta visat sig vara både otillräckligt och rent av kontraproduktivt när det gäller att avhjälpa och förebygga psykiskt lidande. Det är också detta som gör att både FN och WHO uppmanar till en perspektivförflyttning från de idag dominerande biomedicinska och farmakologiskt inriktade perspektiven mot mer personcentrerade och rättighetsbaserade perspektiv. Perspektiv som synliggör de ofta multifaktoriella och kontextuella orsakssambanden bakom lidandet.

Att det behövs stora strukturella satsningar på många plan i vårt samhälle är uppenbart. Men vi behöver också diskutera och förändra den syn på lidande som dominerar idag. Vi behöver inse att de olika uttryck på lidande som vi idag benämner som psykisk ohälsa, eller än mer cyniskt som psykisk sjukdom, egentligen är funktionella reaktioner på svåra och överväldigande livssituationer. Och ska också ses och bemötas som det.

Lasse Mattila

Tags:
Print page