Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som ofta är normala, eller i alla fall förståeliga, reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika symtom som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykisk ohälsa och dess olika symtom och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för såväl enskilda barn, unga och vuxna, som för samhället och folkhälsan.

/Lasse Mattila

Lasse Mattila, Alain Topor och Fanny Marell

Det handlar om mer än skolan – Dagens arena

Dagens arena, 2022-02-12

DEBATT Antalet barn med neuropsykiatriska diagnoser har ökat explosionsartat. En del menar att den främsta orsaken är skolan och dess höga kunskapskrav. Denna hypotes är dock missvisande, skriver Lasse Mattila, Alain Topor och Fanny Marell.

Experterna slåss om utrymmet för att offentligt skuldbelägga skolan för samhällets misslyckanden med barn med psykiska problem. Detta på bästa sändningstid i Uppdrag gransknings serie Bokstavsbarnen i Sveriges Television (SVT).

Kunskapskraven är för höga och inte anpassade för barn med ”neuropsykiatriska funktionshinder”, utropar en enig ”expertkår”. Så högt att till och med utbildningsminister Anna Ekström ställer sig i ledet för att kritisera den svenska skolans kunskapskrav.

Svenska skolan kan kritiseras för mycket, men att göra skolan till den främsta syndabocken för den idag rådande diagnostiska inflationen är inte rättvist. Oavsett vad de ”främsta experterna” kring neuropsykiatriska diagnoser säger.

Läs hela artikeln i Dagens arena här.