Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

Barbro Hejdenberg Ronsten (RSMH) & Lasse Mattila (FAP).

Personcentrerad vård en praktisk omöjlighet i avsaknaden av brett utbud av behandlingsalternativ och verklig valfrihet – Föreningen Alternativ till Psykofarmaka

Föreningen Alternativ till Psykofarmaka, 2022-01-29

Psykisk ohälsa är en av vår samtid största folkhälsoproblem. Den är också den enskilt största och snabbast växande orsaken till långtidssjukskrivningar [1] [2] och beräknas för Sveriges del generera en total samhällskostnad på över 200 miljarder kronor per år. [3] Det krävs nya perspektiv och förhållningssätt för både förståelsen och bemötandet av problemet om detta ska gå och vända.

Även om psykiska ohälsans orsakssamband ofta är flerdimensionella och multifaktoriella, med koppling till varje individs personliga livserfarenheter och -omständigheter, är behandlingsutbudet i Sverige fortfarande minst sagt ensidigt. Ser vi till dagens befintliga utbud består det närmast uteslutande av psykofarmaka och kognitiv beteendeterapi (KBT). Något som givetvis kan vara behjälpliga för somliga, men långt ifrån alla. Många upplever dessa behandlingar som ineffektiva eller rent av kontraproduktiva för sina besvär.

Den biomedicinska och farmakologiskt inriktade synen på psykiskt lidande dominerar idag så till den grad att enbart en (1) procent av patienterna inom psykiatrin får tillgång till psykoterapi. [4] Detta trots att Socialstyrelsen i sina riktlinjer tydligt uttrycker att insatsen bör kunna erbjudas till alla vuxna som lider av lindrig eller medelsvår depression. [5]

För att kunna förebygga och avhjälpa psykiskt lidande behöver vi bredda våra perspektiv och vår förståelse för lidandet och dess ofta komplexa orsakssamband. Vi behöver ett brett utbud av evidensbaserade behandlingsalternativ inklusive psykosociala terapier, biomedicinska terapier och kroppsterapier.

Det finns idag en uppsjö av evidensbaserade behandlingsmetoder inom ovan nämnda områden, däribland olika typer av psykoterapier, gruppterapier, familjeterapier, musikterapier, bildterapier, djur- och naturunderstödda terapier, dans- och rörelseterapier, men även näringsterapier, vitamin- och mineralterapier, hormonterapier, samt fysioterapier.

Att faktiska alternativ finns – men i praktiken inte erbjuds människor som inte ser resultat enbart av en påse piller eller KBT – gör Socialstyrelsen med fleras skrivningar om en personcentrerad vård till ett hån mot de hjälpsökande och är en rejäl spottloska på den mänskliga rätten till liv och hälsa.

Tillsammans med andra föreningar arbetar Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) och Föreningen Alternativ till Psykofarmaka (FAP) för en nationell kampanj för förbättrad mental hälsa i Sverige. Kampanjen har sin utgångspunkt i gällande skyldighetslagstiftning inom vårdens område och har också en tydlig grund i en personcentrerad vård, vård som i alla delar utgår från en helhetssyn på den unika individen, dennes kontextuella livsomständigheter, erfarenheter och önskemål. Målet med kampanjen är att bredda det idag mycket snäva utbudet av behandlingsalternativ samt att stärka varje enskild individs ställning vid behandlingsval och de vårdförlopp som dessa genererar i Sverige. Ett mål som även borde gälla våra statliga myndigheter med Socialstyrelsen i spetsen.

 

Barbro Hejdenberg Ronsten                                         Lasse Mattila
Förbundsordförande                                                      Ordförande
Riksförbundet för social och mental hälsa                 Föreningen Alternativ till Psykofarmaka

 

Artikeln finns även publicerad på FAP:s hemsida här.

 

[1] Försäkringskassan. Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. En registerstudie av Sveriges arbetande befolkning i åldern 20-69 år. Socialförsäkringsrapport 2020:8. https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e12b777c-e98a-488d-998f-501e621f4714/sjukfranvaro-i-psykiatriska-diagnoser-socialforsakringsrapport-2020-8.pdf?MOD=AJPERES&CVID=.

[2] Försäkringskassan. Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. Försäkringskassan, Avdelningen flr analys och prognos. Korta analyser 2016:2. https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-e87d-4e5e-8f7f-90275dafe6ad/psykisk-ohalsa-korta-analyser-2016-2.pdf?MOD=AJPERES&CVID=.

[3] OECD/EU. Health at a glance: Europe 2018: State of health in the EU cycle. OECD Publishing, Paris/EU, Brussels, 2018. https://www.oecd-ilibrary.org/social-issues-migration-health/health-at-a-glance-europe-2018_health_glance_eur-2018-en.

[4] Sveriges Radio. Alternativ behandling mot depression används för lite. Sveriges Radio, 2021-08-24. https://sverigesradio.se/artikel/7538052.

[5] Socialstyrelsens riktlinjer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom: Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, 2021. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2021-4-7339.pdf.