15 sep Omorganisation och fler läkare löser inte BUP:s problem
Vi har under de senaste dagarna kunnat läsa i media om att barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Stockholm omorganiseras och att psykologer slutar till förmån av fler läkare och sjuksköterskor. [1] Detta som ett resultat av den ökande medikaliseringen som skett inom BUP under de senaste åren. Detta är inte bara beklagligt utan även direkt kontraproduktivt om vi vill hjälpa våra barn och unga och deras familjer.
Den diagnostiserade psykiska ohälsan, liksom förskrivningen av psykofarmaka, har ökat kraftigt bland barn och unga under de senaste åren. En utveckling som påvisar otillräckligheten i dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade kunskapssyn när det gäller förståelse och behandling av psykisk ohälsa. Att omorganisera och rekrytera flera läkare och sjuksköterskor, så som sker i Region Stockholm, löser inte BUP:s främsta problem idag, nämligen den på många håll bristande kompetensen och kontraproduktiva kunskapssynen kring psykisk ohälsa.
Att diagnostisera och medicinera i grunden funktionella reaktioner på livets påfrestningar hjälper sällan våra barn och unga och deras familjer att hantera de utmaningar och svårigheter som de upplever i livet. Ännu mindre hjälper det oss att ta itu med de mer strukturella och samhälleliga orsakerna till psykiska ohälsan.
Med tanke på att psykiatriska diagnoser och efterföljande farmakologiska behandlingar ofta stigmatiserar och skadar mer än de hjälper behöver vi nya, mer holistiska perspektiv, för att förstå och behandla våra barns och ungas emotionella och psykiska lidande. Vi behöver fler kontextuella och tvärvetenskapliga perspektiv och lösningar på de problem som BUP med sin ofta reduktionistiska kunskapssyn reproducerar och blir en del av. BUP, och psykiatrin i allmänhet, varken kan eller har kompetens för att lösa de individuella eller strukturella problem som bidrar till den idag skenande psykiska ohälsan bland våra barn och unga.
Att vidga perspektiven kring psykisk ohälsa är inte bara nödvändigt för att vi ska kunna vända den negativa trend som svensk barn- och ungdomspsykiatri befinner sig i sedan länge, utan efterlyses även av både FN och WHO som också uppmanar till en global perspektivförändring inom psykiatrin. [2] [3] En perspektivförändring från de idag dominerande biomedicinska och diagnostiska perspektiven mot mer psykosociala, traumamedvetna, systemorienterade och samhälleliga perspektiv.
Utifrån de ökande behoven bland barn och unga och BUP:s svårigheter att tillgodose dessa kan vi på goda grunder ställa oss frågan om det verkligen är en distanserande omorganisation, fler läkare och sjuksköterskor, fler psykiatriska utredningar och diagnoser, och mer psykofarmaka som våra barn och unga behöver. Efter att ha arbetat med utsatta barn och unga i över 25 år är mitt svar på den frågan nej.
Lasse Mattila
[1] Fler unga behöver vård – då kapas BUP. Expressen, 2021-09-05. https://www.expressen.se/nyheter/fler-unga-behover-vard-da-stangs-bup-mottagningar/.
[2] World needs ”revolution” in mental health care – UN Rights Expert. United Nations Human Rights – Office of the High Commissioner, 2017-03-28. https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=21689.
[3] Guidance on community mental health services: Promoting person-centred and rights-based approaches. World Health Organization, 2021-06-09. https://www.who.int/publications/i/item/9789240025707?search-result=true&query=Guidance+on+community+mental+health+services:+Promoting+person-centred+and+rights-based+approaches&scope=&rpp=10&sort_by=score&order=desc.