Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner

Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner.

Reflekterat under veckan kring hur vi i vår samtid ofta sjukförklarar och skambelägger känslor. Särskilt de ”svåra känslorna” som slås an av livets påfrestningar och de utmanande och ibland överväldigande händelser som vi möter.

Att sjukförklara och medikalisera mänskligt lidande kommer aldrig att hjälpa oss att vare sig förstå eller avhjälpa problemen eller lidandet. Medikaliseringen av lidandet individualiserar och förminskar problemen som ofta är både mångfacetterade och komplexa i sina orsakssamband.

För att kunna förstå och bemöta mänskligt lidande på ett sätt som skapar trygghet, förändring, hållbarhet och återhämtning, behöver vi utgå från perspektiv som fokuserar på de personliga berättelserna. På hur vår resa genom livet påverkat oss, vår hälsa och vårt mående. På hur våra erfarenheter och upplevelser skapat våra olika och i de olika sammanhangen funktionella reaktioner och överlevnadsstrategier i livet.

Istället för symtom, sjukdomar och diagnoser behöver vi medmänsklighet, möten och relationell tillit och trygghet. För att kunna uppleva välbefinnande och funktion i tillvaron behöver vi få våra grundläggande mänskliga behov tillgodosedda, och vi behöver bli bemötta med respekt för den vi är här och nu. Vi behöver bli accepterade och bemötta för den vi är för att kunna bli den vi vill vara.

Vi är alla till grunden friska och känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner.

Lasse Mattila