Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

Föreläsare, författare och opinionsbildare med fokus på psykisk ohälsa och utanförskap

11 okt Att utveckla barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvården

Posted at 12:39h in Debatt by

Har du, antingen personligen eller som anhörig eller professionell, erfarenhet av barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård? Nu finns möjlighet att genom enkät (länk längst ner i detta inlägg) skicka input till Socialstyrelsen och Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU).

Utifrån de yrkeserfarenheter som jag förvärvat under de senaste 25 åren så ser jag närmast oändlig utvecklingspotential inom den barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvården. Nyss skickat bl.a. följande input till Socialstyrelsen och SBU (utifrån frågeställningar i enkäten):

Diagnostik inom BUP heldygnsvård

Dagens diagnosmanualer och diagnostiska praktik värdelösa för förståelse och behandling av ”psykisk ohälsa”. Behov av en mer multifaktoriell och holistiskt perspektiv.

Behandling inom BUP heldygnsvård

Stort behov av att främja de medicinfria behandlingsformerna (så som psykosociala terapier, bildterapi, musikterapi, djur- och naturunderstödda terapier mm. mm.).

Bemötande

Behov av reflektioner kring maktperspektiv och maktförhållandena i relationen mellan behandlaren och patienten.

Information

Stort behov av saklig information om vården och olika behandlingsalternativ, liksom om psykofarmaka och deras effekter och biverkningar, liksom uppföljning och biverkningsrapportering.

Delaktighet

Stor utvecklingspotential gällande den s.k. personcentrerade vården, delat beslutsfattande och patientinflytande. Ödmjukhet, bemötande, information, respekt och ett mellanmänskligt möte avgörande för dialogen och för delaktigheten.

Trygghet

Relationen avgörande inte bara för tryggheten utan även för behandlingsutfallet.

Vårdmiljö

Satsa på mer hälsofrämjande och läkande miljöer (istället för dagens på många kliniska och sterila sjukhusmiljöer).

Patientsäkerhet

Patientsäkerheten en central fråga. Behov av att anamma aktuell (oberoende) forskning, liksom t.ex. Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) råd och rekommendationer/avrådan gällande t.ex. behandling av barn och unga med antidepressiva läkemedel. För övrigt viktigt med patientdelaktighet och valfrihet inom vården (fritt behandlingsval).

Anhörigmedverkan och samverkan med andra vårdaktörer

Stort behov av att öka samverkan med barns och ungas professionella och privata nätverk samt av att följa gällande riktlinjer och rekommendationer kring t.ex. Samordnad Individuell Plan (SIP). Tillsättande en samordnande koordinator för varje barn/ungdom som samordnar kontakterna (huvudmannaskap?).

Utbildning och kompetensutveckling

Stort behov av kompetensutbildning inom psykofarmaka (effekter och biverkningar), medicinfria behandlingsalternativ, samt trauma och traumamedveten omsorg (TMO).

Behov av kunskap om mänskliga rättigheter inkl. konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen) inom särskilt tvångsvården.

 

Det finns möjlighet att under oktober månad lämna in synpunkter, tankar och reflektioner till Socialstyrelsen och SBU. Mer information och länk till enkäten finner du här.

Lasse

Tags:
Print page