Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

Nya perspektiv på psykisk ohälsa behövs – Bohusläningen

Bohusläningen, 2020-06-30

DEBATT OCH INSÄNDARE Psykisk ohälsa är ett mångfacetterat begrepp och omfattar ett brett spektrum av symtom. Beroende på vem som definierar psykisk ohälsa, och i vilket sammanhang detta sker, kan innebörden av begreppet se väldigt olika ut. Vilken syn vi utgår ifrån har en avgörande betydelse för utgången av våra ansträngningar för att både förebygga och behandla de symtom som vi idag kallar för psykisk ohälsa.

Ser vi till den explosionsartade ökningen av den diagnosticerade psykiska ohälsan i samhället kan vi konstatera att dagens dominerande biomedicinska och farmakologiskt inriktade syn på psykisk ohälsa är både otillräcklig och kontraproduktiv.

Medan diagnoskriterierna för psykiatriska diagnoser sjunker kraftigt för varje upplaga av de idag använda diagnosmanualerna, har den ofta godtyckliga psykiatriska praktiken skapat en diagnostisk inflation vars konsekvenser på många håll blivit förödande.

Läs hela debattartikeln här.