Känslor är inte sjukdomar, störningar eller dysfunktioner. Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som det som egentligen är funktionella reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika uttryck på lidande som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykiskt lidande och dess olika uttryck och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för både våra medmänniskor och för samhället.

Att prata med barn om coronaviruset

Coronakrisen påverkar alla och påverkar barns vardag på många olika sätt i takt med att vardagsrutiner ändras. Det kan handla om allt från oro för hur familjemedlemmar kommer att påverkas av viruset, om oro för att själv bli smittad och om att upprätthålla socialt umgänge med kompisar till att behöva navigera i all den information som sprids om corona. De barn som drabbas hårdast är de som redan lever i utsatta situationer på olika sätt.

Det viktigaste som du som vuxen kan göra är att trygga, lugna och stärka barnets känsla av kontroll. För att göra det måste du ta reda på vad just de barn som du möter vet och behöver. Tips på hur du kan prata med barn om coronaviruset finner du (bl.a.) på BRIS hemsida här.

Lasse