Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som ofta är normala, eller i alla fall förståeliga, reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika symtom som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykisk ohälsa och dess olika symtom och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för såväl enskilda barn, unga och vuxna, som för samhället och folkhälsan.

/Lasse Mattila

Minnesåterkonsolidering och psykoterapi – Mad in Sweden

Mad in Sweden, 2021-01-11

Av Göran Högberg, leg läk, med dr, specialist i barn och ungdomspsykiatri, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut. Privatpraktiserande.

Detta är en skiss över området minnesåterkonsolidering och begreppets betydelse för att förstå effekten av psykoterapi. Min bakgrund är att jag inom barn och ungdomspsykiatrin, BUP under loppet av flera år utvecklade psykoterapeutisk behandling för ungdomar med självmordstankar och självskadebeteende. För att kunna hjälpa dem fann jag att det behövdes en kombination av aktiva psykoterapeutiska tekniker med element från hypnos, kroppspsykoterapi, inre psykodrama, det vill säga aktiva tekniker som fokuserade på inre bilder, kroppsreaktioner och humörreglering. Utvecklingen av denna metod kan ses i tre publicerade artiklar (Högberg, G., & Hällström T. 2008; Högberg, G., Nardo, D., Pagani, M., & Hällström, T. 2011; Högberg, G., & Hällström, T. 2018).

Under detta arbete kom jag att studera minnesfunktioner, eftersom allvarlig problematik hos unga ofta är relaterad till negativa livshändelser. Begreppet minnesåterkonsolidering blev då aktuellt. Memory reconsolidation heter det på engelska. Ungefär så här: En händelse registreras i korttidsminnet, sedan är det en process på några timmar som gör att det överförs till långtidsminnet, konsolideras. Tidigare antog man att det var rätt stabilt som långtidsminne. En ny teori om minnesåterkonsolidering hävdar dock att minnet är mer rörligt. Aktiverade minnen blir så att säga lösa igen, och återkonsolideras inom en kortare tidsperiod. De blir då ånyo konsoliderade som ett nytt minne. Denna teori kan förklara varför ett traumatiskt minne kan leda till allt mer omfattande undvikanden (fobier),
eftersom en flashback, det vill säga aktivering av minnet, blir återkonsoliderat i ett nytt sammanhang som då tillsammans blir ett nytt traumatiskt minne (Hardt, O., Örn, E., & Nader K. 2010).

Läs mer här.