Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som ofta är normala, eller i alla fall förståeliga, reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika symtom som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykisk ohälsa och dess olika symtom och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för såväl enskilda barn, unga och vuxna, som för samhället och folkhälsan.

/Lasse Mattila

Nyliberalismens jagcentrerade kultur drar undan grunden för människovärde och psykisk hälsa – Mad in Sweden

Mad in Sweden, 2020-11-10

Av Lars Lundström

Ovanstående rubrik på Mad in America länkar till en artikel av Isaac Prilleltensky: Mattering at the intersection of psychology, philosophy, and politics.

Begreppet ”mattering” kan översättas med ”att betyda något”. Tillämpat på nedanstående citat från Hjalmar Söderberg innebär ”känsla” att man vill ”matter”.

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till varje pris som helst”.

Vid undersökningar av vad som bidrar till hög ålder är en viktig orsak ”att betyda något” i meningen att ha en meningsfull uppgift i ett socialt sammanhang. Prilleltensky sammanfattar att mattering i ett friskt samhälle borde handla om att uppnå balans mellan att känna sig uppskattad samt att tillföra något värdefullt till andra.

Dock är inställningen i kapitalismens nyliberala värld att egoism går före kollektiv. ”Satsa på dig själv” blev 80-talets svenska melodi. Från vi-kultur till jag-kultur med stora vinster för den industri som producerar diagnoser och psykofarmaka för de icke anpassade.

Vissa personer kan reagera på trycket från jag-kulturen genom att bli depressiva eller aggressiva. Det finns även växande grupper som känner att de kan betyda något genom att omfatta främlingsfientliga och nationalistiska idéer

Erfarenhet av att betyda något bidrar till individuell hälsa och lycka samt motverkar personlig nedvärdering och depressioner. Omotiverat hög självvärdering leder till narcissism (sjuklig självförälskelse) med företagsfinansierade influencers. Åtföljande relationsstörningar innebär isolering, ensamhet och rastlös relationskonsumtion. Minskad social tillit och ökad ojämlikhet ger samhällsupplösning.

Åter till den citerade rubriken. Det slår mig hur sorglig socialdemokratins ledarskikt ter sig när de intalar sig att en befolkning inte förr eller senare reagerar när den reduceras till enbart konsumenter och vinstdrivande tillväxtfaktorer – utan betydelse som mänskliga varelser. Är det då så konstigt att kriminella gäng rekryterar allt yngre barn ”som ryser för tomrummet”?

Isaac Prilleltensky avslutar: ”Vi kan bygga ett samhälle där jämlikhet och lika villkor ersätter nationalism och narcissism. Genom att visa att vi bryr oss om andra människor, andra arter, vår planet samt framtida generationer kan vi förhoppningsvis finna mening och tillhörighet i våra egna liv”.

Lars Lundström