Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som ofta är normala, eller i alla fall förståeliga, reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika symtom som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykisk ohälsa och dess olika symtom och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för såväl enskilda barn, unga och vuxna, som för samhället och folkhälsan.

/Lasse Mattila

Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer strider mot både vetenskap och beprövad erfarenhet

Nu har Socialstyrelsen uppdaterat sina nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. [i] I likhet med tidigare ligger stor tonvikt vid uppdateringarna i den medicinska modellen och i de farmakologiska behandlingsformer som denna genererar.

”Forskningen har gått framåt och därför har Socialstyrelsen gjort en översyn av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom”, kan man läsa i inledningen av Socialstyrelsens publikation. [ii] Tyvärr upplever jag inte att Socialstyrelsens resonemang och riktlinjer följer vare sig forskningens framsteg, eller den beprövade erfarenhet som såväl forskning, klinisk praktik, som hjälpsökande förvärvat och besitter.

Rekommendationer utan vetenskaplig grund

När det gäller Socialstyrelsens uppdateringar kan man bl.a. betrakta det som anmärkningsvärt att man nu, efter att den s.k. antidepressiva nässprayen Spravato (esketamin) blivit godkänt rekordsnabbt och bevisligen utan vetenskaplig grund [iii] [iv] [v] [vi] [vii] [viii] [ix] [x] [xi] [xii] [xiii] av svenska myndigheter, lyfter upp preparatet som ett alternativ vid behandling av depression. Detta för ”vuxna med svårbehandlad (behandlingsresistent) medelsvår till svår depression och då som ett tillägg till andra antidepressiva läkemedel.” Även om Esketamin enligt riktlinjerna ska användas i ”undantagsfall” är definitionen av begreppet lika brett som målgruppen (att man dessutom kallar hjälpbehövande som inte svarar på psykofarmakabehandling ”behandlingsresistenta” är inte bara cyniskt utan även både kränkande och stigmatiserande).

Ignorerar aktuell forskning och internationella uppmaningar

Det är också anmärkningsvärt att Socialstyrelsen, i likhet med tidigare, verkar helt bortse ifrån de varningar och den avrådan som Europeiska Läkemedelsmyndigheten, EMA, utfärdade redan för 15 (!) år sen gällande förskirvingen av ”antidepressiva” till barn och unga. [xiv] Varningar som bl.a. omfattar information om biverkningar så som ökat självmordsrelaterat beteende (självmordsförsök och självmordstankar), aggression och ilska. EMA uppmanar (2005) också samtliga EU-länder att införa starka varningar om riskerna med ”antidepressiva”, och att medlemsländerna ska informera både läkare och föräldrar om riskerna. Efter att ha arbetat med utsatta barn och unga i drygt 25 år, och efter att under de senaste 5-6 åren arbetat riktat med frågorna rörande det vi kallar för psykisk ohälsa, är min erfarenhet att informationen om ”antidepressivas” (och övriga psykofarmakas) faktiska effekter och biverkningar är närmast obefintlig vid förskrivning. Att svenska myndigheter ignorerar EMA:s uppmaningar och rekommendationer, liksom aktuell forskning i området, återspeglar sig tydligt i den explosionsartat ökade förskrivningen av ”antidepressiva”, inte minst till barn och unga, som skett i Sverige under de senaste åren.

”Förebyggande behandling” med antidepressiva läkemedel

Enligt Socialstyrelsen är återfallsrisken för depression stor bland barn och unga. För att förebygga återfall rekommenderar nu Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården ska erbjuda antidepressiva läkemedel till patienter som har haft en medelsvår till svår depression, upp till cirka ett år efter återhämtningen. Denna ”förebyggande behandling” kan enligt Socialstyrelsen eventuellt kombineras med kognitiv beteendeterapi (KBT). Med tanke på ”antidepressiva” läkemedlens evidensbaserade ineffektivitet och inte alltför sällan även skadlighet kan man verkligen ställa sig frågande (ja, rent av kritisk) till Socialstyrelsens rekommendationer om ”förebyggande behandling” med preparaten, liksom användandet av preparaten för barn och unga överhuvudtaget.

Hårt kritiserade riktlinjer

Att Socialstyrelsen, trots det breda utbudet av olika former av psykosociala terapier som finns, så gott som uteslutande förespråkar KBT som terapiform eller som komplement till psykofarmakabehandling har också tidigare varit föremål för skarp kritik. Bland annat har Psykoterapicentrum, Sveriges största organisation för legitimerade psykoterapeuter, anmält Socialstyrelsen till både Förvaltningsrätten och Kammarrätten. [xv] Detta bl.a. utifrån riktlinjernas ensidighet och utifrån de jävsförhållanden som funnits i myndighetens expertgrupp som framarbetat riktlinjerna. Varken Förvaltningsrätten eller Kammarrätten valde dock att behandla ärendet då riktlinjerna inte ansågs vara formellt bindande.

I juni 2018 beslutade istället Justitieombudsmannen (JO), utifrån Psykoterapicentrums anmälan om jävsförhållanden och om brist på kompetens, objektivitet och vetenskapligt stöd i arbetet med riktlinjerna, att inleda en utredning av Socialstyrelsen. En utredning som i september 2020 utmynnade i kritik mot Socialstyrelsen, bl.a. utifrån jävsförhållanden och bristen på opartiskhet och objektivitet i arbetet med riktlinjerna. [xvi]

Bästa tillgängliga kunskap och evidensbaserad praktik

Enligt Socialstyrelsen ska myndighetens nationella riktlinjer främja en god och jämlik vård vid depression och ångestsyndrom, och vara baserade på bästa tillgängliga kunskap. Ser vi till myndighetens nu uppdaterade nationella riktlinjer kan vi tyvärr konstatera att myndigheten inte lyckas leva upp till sina egna (i sig eftersträvansvärda) ideal. Detta både vad gäller bästa tillgängliga kunskap och det som myndigheten själv beskriver som evidensbaserad praktik, där kunskapen representeras av såväl professionen, den enskilde själv, som aktuell forskning. [xvii]

Erfarenhetskompetens och aktuell forskning

När det gäller den av Socialstyrelsen främst rekommenderade behandlingen vid depression och ångest, ”antidepressiva” läkemedel, är denna problematisk ur flera aspekter. Dels visar forskningen att ”antidepressiva” inte har någon nämnvärd positiv effekt, [xviii] dels påpekar både människor med egenupplevda erfarenheter och aktuell forskning, att preparaten kan ha många allvarliga biverkningar och är både beroendeframkallande och svåra att sluta med. [xix] [xx] [xxi] [xxii] [xxiii] [xxiv]

Vill Socialstyrelsen utgå från den bästa tillgängliga kunskap som finns, kan myndigheten inte fortsätta att bortse från den kunskap som finns både bland människor med egen upplevd erfarenhet och inom internationell forskning, så som man gör i sina riktlinjer idag. Först när bästa tillgängliga kunskap, både vad gäller kunskapssynen kring och behandlingen av det vi kallar psykisk ohälsa tas till vara, kan vi förebygga och avhjälpa människors lidande. Något som i sig är nödvändigt om vi vill förbättra folkhälsan i Sverige, vilket jag antar att även Socialstyrelsen vill och dessutom har till sitt uppdrag.

Lasse Mattila

 

[i] Socialstyrelsen. Uppdaterade riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Kunskapsguiden, 2020-10-22.

[ii] Socialstyrelsen. Uppdaterade riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Kunskapsguiden, 2020-10-22.

[iii] Horowitz, M., Moncrieff, J. Rapid response to: Esketamine for treatment resistant depression – A concluding summary of the efficacy and safety of esketamine from the data presented by Janssen to the FDA. BMJ, 2019-09-23.

[iv] Read, J., Bracken, P., Davies, J., et al. Are our regulatory bodies prioritising drug company interests over public safety? The Council of Evidence-Based Psychiatry, 2019-12-17.

[v] Horowitz, M., Moncrieff, J. Are we repeating mistakes of the past? A review of the evidence for esketamine. The British Journal of Psychiatry, 2020.

[vi] Bremberg, S., Högberg, G. Esketamins långtidseffekt bör utvärderas av oberoende forskare. Läkartidningen, 2020-01-30.

[vii] Equal Stockholm. Läkemedelsverket utför skenmanöver kring Spravato. Equal Stockholm, 2020-01-20.

[viii] Föreningen Alternativ till Psykofarmaka. Remissvar till Läkemedelsverket gällande Spravato (esketamin). Föreningen Alternativ till Psykofarmaka, 2020-05-18.

[ix] Föreningen Alternativ till Psykofarmaka. Uppvaktning av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) gällande Spravato (esketamin). Föreningen Alternativ till Psykofarmaka, 2020-05-18.

[x] Equal Stockholm. Remissvar till Läkemedelsverket. Equal Stockholm, 2020-05-20.

[xi] Equal Stockholm. Spravato utsätter patienter för risk och skattebetalarna för miljardkostnader. Equal Stockholm, 2020-06-09.

[xii] Equal Stockholm. Öppet brev till NT-rådet angående Spravato. Equal Stockholm, 2020-06-16.

[xiii] Föreningen Alternativ till Psykofarmaka. Skrivelse till NT-rådet angående Spravato (esketamin). Föreningen Alternativ till Psykofarmaka, 2020-06-23.

[xiv] European Medicines Agency. European Medicines Agency finalises review of antidepressants in children and adolescents. European Medicines Agency, 2005-04-25.

[xv] Psykologtidningen. Psykoterapicentrum anmäler Socialstyrelsen för jäv. Psykologtidningen, 2018-01-17.

[xvi] Psykoterapicentrum. JO riktar kritik mot brist på opartiskhet och objektivitet i Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av depression och ångest. Psykoterapicentrum, 2020-09-07.

[xvii] Socialstyrelsen. Att arbeta evidensbaserat. Socialstyrelsen, 2019-05-04.

[xviii] Simons, P. New study concludes that antidepressants are “largely ineffective and potentially harmful”. Mad in America, 2018-03-14.

[xix] BBC Scotland. Teenage antidepressants ’doing more harm than good’. BBC Scotland, 2018-02-05.

[xx] Howick, J. Antidepressants are risky and ineffective – So why are we prescribing them to children? Independent, 2018-08-20.

[xxi] Vitiello, B., Silva, S. et al. Suicidal events in the treatment for adolescents with depression study (TADS). Journal of Clinical Psychology, maj 2019.

[xxii] Mattila, L. Översyn av informationen om SSRI nödvändig efter ny forskning och internationella varningar. Lasse Mattila, 2019-05-10.

[xxiii] Read, J. How common and severe are six withdrawal effects from, and addiction to, antidepressants? The experiences of a large international sample of patients. ScienceDirect, mars 2019.

[xxiv] Marx, A. Antidepressiv medicin gör oss beroende. Aftonbladet, 2020-01-14.