Jag ser att vi i vår samtid har en tendens att patologisera och sjukförklara det som ofta är normala, eller i alla fall förståeliga, reaktioner på livets påfrestningar. Detta leder bevisligen inte till någon hållbar positiv förändring för vare sig oss själva, våra barn och unga, samhället eller folkhälsan.

För att vi ska kunna skapa hållbar positiv förändring behöver vi kunskap om och förståelse för de bakomliggande orsakssambanden till de olika symtom som vi upplever eller möter i vår vardag.

Jag vill i mitt arbete bidra till en ökad förståelse för psykisk ohälsa och dess olika symtom och orsakssamband, samt till ökad kunskap om hållbara alternativ till dagens biomedicinska och farmakologiskt inriktade människosyn. Detta för att skapa hållbar positiv förändring för såväl enskilda barn, unga och vuxna, som för samhället och folkhälsan.

/Lasse Mattila

Tidiga miljöfaktorer som ger risk för utvecklingsstörningar – Mad in Sweden

Mad in Sweden, 2020-09-18

Av Lars Lundström

Enligt Läkartidningen den 20 augusti har läkaren och doktoranden Torkel Carlsson nyligen publicerat en systematisk översikt av140 tvilling- eller syskonstudier som till och med sjätte levnadsåret undersökt miljöfaktorer bakom neuropsykiatriska funktionshinder. Studierna är huvudsakligen nordamerikanska och skandinaviska.

Det har tidigare konstaterats att faktorer i miljön som leder till barndomstrauma kan orsaka ADHD-beteende innebärande uppmärksamhetsproblem och rastlöshet. Den så kallade epigenetiken har även visat hur miljökriser över generationer kan orsaka att gener slås på eller av.

Carlsson konstaterar att det tyvärr dock ofta saknas kontroll för så kallade förväxlingsfaktorer inom familjen (familial confounding). Dessa är genetiska eller miljöbetingade faktorer som är gemensamma för familjen och gör att medlemmarna liknar varandra. Utan kontroll av förväxlingsfaktorer kan inte avgöras i hur hög grad olika personlighetsdrag är beroende av genetik eller miljö. Studierna jämförde par av tvillingar eller syskon av vilka en i mindre grad utsatts för miljörisker eller drabbats av utvecklingsstörning.

Med kontroll blev Carlssons resultat att ADHD-diagnos befanns ha samband med låg vikt och ålder vid födseln samt låg familjeinkomst eller inkomstsänkning under barndomen. Autismdiagnos förknippades med äldre fäder, låg födslovikt, missbildningar, syrebrist samt respiratorisk stress (andnöd).

2012 skrev 6 ledande företrädare för psykiatrin på Gotland (GA 27 nov) ”med fler vuxna i skolan är vi övertygade om att färre barn skulle behöva behandlas med läkemedel.”

Jag noterade då att det är en obehaglig framtidsvision att personal som ”sparas in” ersätts med medicin. Den nu publicerade undersökningen antyder att man även försöker medicinera låg familjeinkomst.

Samtidigt som ojämlikheten ökar tilltar ADHD-medicinering med narkotikaklassade preparat.

Varför inte pröva jämlikhet?

Lars Lundström

Läs originalartikeln här.